I mitten på 90-talet hade undertecknad förmånen att vara projektledare för kyrkornas evangelisationssatsning under Vattenfestivalen i Stockholm. Det var en fantastisk upplevelse med öppna kyrkor överallt i stan. Men det var nära att jag skulle hoppat av. Allt gick trögt. När jag bad en bön – i förtvivlan – ringer telefonen. Det är UMU:s ledare Tjebbo v. d. Eijkhof. Han säger, ”Gud har sagt att jag ska hjälpa dig”. Vi startar Gideons gäng.”

Det var som att tömma en full ketchupflaska upp och ner. Plötsligt engagerade sig alla. 16 olika kyrkor blev snabbt delaktiga. På bästa område i Festivalen fanns Clowntown för barnen som blev barnens egen fest mitt i Vattenfestivalen med 40 frivilliga, engagerade som clowner, assistenter, TV-medhjälpare med mera. TV-Inter fanns på plats med nödvändig personal och inspelningsutrustning. Barnen köade för att få spela in sina videokassetter.

Gideons gäng, vad var det? Det var stora grupper av ungdomar som iklädda Jesuströjor gick runt och bad och proklamerade Jesus över hela Stockholms innerstad. Människor vände sig om och undrade. Med korset som symbol och med kärlekens budskap marscherade de genom Stockholm. Inga Pagreus tillsammans med Elisabeth Grönberg från LP-stiftelsen var ledare för diakoniteamet som fanns ute på kvällarna. Varje kväll var det uppladdning på Kungsgatan 23 med förberedelser och intensiv bön. Böneteam var engagerade mellan klockan 22.00 och 01.00. Sammantaget blev det en explosion av händelser och samarrangemang som berörde många människor i Stockholm.

Det blev fantastiskt lyckad satsning. Vad var hemligheten?
1. Det fanns en gemensam målbild om att sprida evangeliet.
2. Många fanns med och man tog sig an uppgiften i samverkan och samförstånd.
3. Allt skalades ner till mindre hanterbara enheter.
4. Människor med evangelistgåvan gick i täten.
5. Nödvändiga resurser släpptes fria.
6. Allt badades i bön.

/Roger Arnfjell